Idag är jag glad! :D
Har varit en fantastisk dag, med driftmöte först sen kick on med alla anställda.
I LOOOOVE IT!
& imorogn är det MINDRE än en vecka kvar. Det är som musik i mina öron!!!!!!
<3
vÄRLDENS BÄSTA JOBB, POJKVÄN , VÄNNER, FAMILJ.
WOOOHOOOO
Nu ska jag sova, imorgon ska kunderna få leta påskägg hos mig :D
onsdag 24 mars 2010
söndag 21 mars 2010
Vart har vi logiken?!
Det är någonting med det där att det bara blir värre ju närmare man kommer.
Alla dessa jävla nerräkningar till man ska åka hem, eller han komma hit, "nu är de 3 veckor kvar" , "bara 10 dagar kvar" "åååh om 3 dagar är du här nu" .. Alla jävla nerrkäningar och det känns bara jobbigare o jobbigare ju närmare man kommer dagen med stort D, dagarna blir bara längre och längra och man saknar mer och mer.
Dagarna går liksom lättare när det är 3 veckor kvar, än när det är 3 dagar. Man blir så jävla otålig.
I 78 veckor har vi haft det så här, 78 jävla förbannade veckor.
Nu är det 1(!!!!!!!!!!!!) vecka kvar. & lika förbannat sitter jag här o tjuter för att jag saknar ihjäl mig efter honom. Vart ligger logiken i det?
Jag har levt kollektivliv i 547 dagar, Väldigt många av dom har varit bra, men också alldeles för många har varit dåliga. Jag och Petra pratade om det idag, varför utsätter man sig för sånt? Men väljer man Oslo livet så väljer man kollektivlivet, och hej jag älskar Oslo. Men jag är så sjukt nära bristnings gränsen nu, sjukt nära att slänga in handduken och bo på gatan i 1½ vecka.
Jag vet inte om det var pga att vi kom varrandra för nära eller om vi bara växte ifrån varrandra för även att vi sov 1 meter ifrån varrandra i 3 månader så hjälpte liksom inte det, Någonting förstördes och jag hatar kollektiv om det var det som tog död på oss.
Jag saknar dig.
Idag fick jag penga-ångest. Idag fick vi en elräkning på 8 300 norska jävla kronor.
Jag har sparat helt okej under mitt år här, och fler år blir det så det är ju ingen panik direkt. Jag tjänar bra mycket bättre än många i min ålder och jag är sjukt nöjd och kan leva väldigt bra egentligen. Men man vill ju alltid ha mer, varför kan man aldrig vara nöjd?
Idag fick jag penga-ångest, vart ligger logiken i det?
Ibland blir jag rädd för mina egna tankar, vart har jag självförtoendet? Vart har jag gömt min självrespekt? Varför kan jag inte få in i mitt huvud att jag är jävligt bra. Varför kan jag inte ta åt mig när min chef(som är väldigt snål med komplimanger) säger att han är jätte nöjd med det arbete jag gör. Varför kan jag inte bara tänka " ja fan vad du är bra emelie" , utan istället tänka att nae hon och hon gör ju så och så, och det är ju bättre än jag. Vad är det för fel på tjejer i allmänhet och deras jävla självförtoende?
Om någon skulle sagt till mig i 8an att jag skulle vara där jag är idag, så skulle jag aldrig tro det. Jag vet att jag har växt otroligt mkt som människa och jag är stolt över mig själv. Det är bara de här jävla demonerna som fortfarande spökar i mitt jävla huvud. Imorgon ska jag gå på jakt efter mitt självförtroende!!
Den här dagen har varit bra, men den slutade desto sämre.
Vi hoppas på en bättre dag imorgon. för fan Emelie ryck upp dig, Vi är inne på den sissta nerräkningen och imorgon är det 10 dagar kvar. HELT SJUKT.
"då ska jag hämta allt jag förlorat, en vilja jag faktiskt haft"
Alla dessa jävla nerräkningar till man ska åka hem, eller han komma hit, "nu är de 3 veckor kvar" , "bara 10 dagar kvar" "åååh om 3 dagar är du här nu" .. Alla jävla nerrkäningar och det känns bara jobbigare o jobbigare ju närmare man kommer dagen med stort D, dagarna blir bara längre och längra och man saknar mer och mer.
Dagarna går liksom lättare när det är 3 veckor kvar, än när det är 3 dagar. Man blir så jävla otålig.
I 78 veckor har vi haft det så här, 78 jävla förbannade veckor.
Nu är det 1(!!!!!!!!!!!!) vecka kvar. & lika förbannat sitter jag här o tjuter för att jag saknar ihjäl mig efter honom. Vart ligger logiken i det?
Jag har levt kollektivliv i 547 dagar, Väldigt många av dom har varit bra, men också alldeles för många har varit dåliga. Jag och Petra pratade om det idag, varför utsätter man sig för sånt? Men väljer man Oslo livet så väljer man kollektivlivet, och hej jag älskar Oslo. Men jag är så sjukt nära bristnings gränsen nu, sjukt nära att slänga in handduken och bo på gatan i 1½ vecka.
Jag vet inte om det var pga att vi kom varrandra för nära eller om vi bara växte ifrån varrandra för även att vi sov 1 meter ifrån varrandra i 3 månader så hjälpte liksom inte det, Någonting förstördes och jag hatar kollektiv om det var det som tog död på oss.
Jag saknar dig.
Idag fick jag penga-ångest. Idag fick vi en elräkning på 8 300 norska jävla kronor.
Jag har sparat helt okej under mitt år här, och fler år blir det så det är ju ingen panik direkt. Jag tjänar bra mycket bättre än många i min ålder och jag är sjukt nöjd och kan leva väldigt bra egentligen. Men man vill ju alltid ha mer, varför kan man aldrig vara nöjd?
Idag fick jag penga-ångest, vart ligger logiken i det?
Ibland blir jag rädd för mina egna tankar, vart har jag självförtoendet? Vart har jag gömt min självrespekt? Varför kan jag inte få in i mitt huvud att jag är jävligt bra. Varför kan jag inte ta åt mig när min chef(som är väldigt snål med komplimanger) säger att han är jätte nöjd med det arbete jag gör. Varför kan jag inte bara tänka " ja fan vad du är bra emelie" , utan istället tänka att nae hon och hon gör ju så och så, och det är ju bättre än jag. Vad är det för fel på tjejer i allmänhet och deras jävla självförtoende?
Om någon skulle sagt till mig i 8an att jag skulle vara där jag är idag, så skulle jag aldrig tro det. Jag vet att jag har växt otroligt mkt som människa och jag är stolt över mig själv. Det är bara de här jävla demonerna som fortfarande spökar i mitt jävla huvud. Imorgon ska jag gå på jakt efter mitt självförtroende!!
Den här dagen har varit bra, men den slutade desto sämre.
Vi hoppas på en bättre dag imorgon. för fan Emelie ryck upp dig, Vi är inne på den sissta nerräkningen och imorgon är det 10 dagar kvar. HELT SJUKT.
"då ska jag hämta allt jag förlorat, en vilja jag faktiskt haft"
tisdag 16 mars 2010
when you're sleeping next to me ,
I lördags blev det lite party hos emma, trevligt :)
I söndags behövde jag o emeli lite luft o åkte till sognsvann och gick runt sjön. Otroooligt fin natur! Vi blev lyckliga och fick ny livsenergi!
Emeli hade nog jordens tur dag också, sjukt sjukt!
Nu är det Tisdag och jag ska åka o träna osen jobba till 9 ikväll. hääärliga öppetider! På torsdag natt kommer Andreas, han sak på intervjuv på fredag, osen åker han direkt efter så blir inte så många pussokram timmar, men alltid nått!
O det är faktiskt bara 16 dagar till ja kommer hem!!
Nae ni, ut i solen och mot gymmet !!
torsdag 11 mars 2010
20 dagar kvar ..........
Helt oplanerat blev jag o emeli lite runda om fötterna igår. Vi hade våra vanliga djupa, oseriösa och roliga samtal. Efter ett tag anslöt sig även jens med vän. Sjukt vad denna värld är liten alltså, Jens kommer från Linköping, men vi kännde inte igen varran, men vi jobbade tydligen på ikea samtidigt och hade många gemensamma vänner. tokigt! Var iallafall en väldigt trevlig kväll.
Vi pratade mycket under kvällen om att man inte ska säga allt man känner, utan ist skriva ner det på en lapp o vänta någon dag, och om du känner lika dant då, då kan du säga vad du känner...
Och Emeli var förbannad på hon i baren för att hon va så tjurig och Jens fick nästintill hålla fast henne så hon inte skulle gå fram o skälla ut henne.
När ljusen tändes och vi var tvugna att gå därifrån så fick Emeli syn på ett gäng baugetter som låg på bardisken och frågade den tjuriga bartnedern "Bjuder du på en baugett eller?.. Nöjt går Emeli ut med en baugett i handen.
SLUTSATS. Om du håller tyst och ist skriver saker på en lapp som du i vanliga fall bara slänger ur dig så kan det i slutändan ge dig en ostochskink baguette!
Nu ikväll har jag börjat packa inför flytten, Min garderob är nedpackad och ligger i väskor i vardagsrummet. Jaa, jag flyttar om 3 veckor men jag gillar att packa när det är ett gott ändamål! och jag vill att det ska ske nuuu...
Så får helt enkelt gräva i resväskor de närmaste 3 veckorna, men ääsch!
Gårdagen fick mig att tänka så mycket.. Lever jag i en jävla bubbla av godtrohet? Nog för att jag är blåögd alltså men verkligheten kom ifatt.
Vi pratade mycket under kvällen om att man inte ska säga allt man känner, utan ist skriva ner det på en lapp o vänta någon dag, och om du känner lika dant då, då kan du säga vad du känner...
Och Emeli var förbannad på hon i baren för att hon va så tjurig och Jens fick nästintill hålla fast henne så hon inte skulle gå fram o skälla ut henne.
När ljusen tändes och vi var tvugna att gå därifrån så fick Emeli syn på ett gäng baugetter som låg på bardisken och frågade den tjuriga bartnedern "Bjuder du på en baugett eller?.. Nöjt går Emeli ut med en baugett i handen.
SLUTSATS. Om du håller tyst och ist skriver saker på en lapp som du i vanliga fall bara slänger ur dig så kan det i slutändan ge dig en ostochskink baguette!
Nu ikväll har jag börjat packa inför flytten, Min garderob är nedpackad och ligger i väskor i vardagsrummet. Jaa, jag flyttar om 3 veckor men jag gillar att packa när det är ett gott ändamål! och jag vill att det ska ske nuuu...
Så får helt enkelt gräva i resväskor de närmaste 3 veckorna, men ääsch!
Gårdagen fick mig att tänka så mycket.. Lever jag i en jävla bubbla av godtrohet? Nog för att jag är blåögd alltså men verkligheten kom ifatt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)