älskade älskade duuuuuu.

I torsdags var andreas tåg 2 jävla timmar försenat, villket inte gjorde oss alls glada, men 22.30 var han ändå på plats.

När man står där och väntar på perrongen så känner man en sådan enorm lycka och längtan. & kännslan i magen när jag såg honom komma ur tåget.. guud det går inte att beskriva. & vi har haft en underbar helg, med massa kramar pussar och skratt. Picknick i slottsparken, nätter på ett galet fint hotell, restaurang besök och soltimmar på akerbrygge.

Men nu är det liksom knappt värt det, det är en enorm klump o värk i magen & jag är ensam igen.
Jag kan inte förstå varför jag väljer det här? & jag kan inte förstå att han står ut med mig, att en person verkligen älskar mig så otroligt mycket o går igenom det här för mig. För jag vet inte om jag hade varit lika förstående om det hade varit tvärt om.
Jag har tur och har världens bästa!

Men ikväll ska jag somna ensam igen och jag får panik...

Fram tills nu har jag varit ganska säker på att stanna till 1 december istället. Men nu känns 1 September tillräckligt långt...
Samtidigt som jag inte kan åka hem och vara arbetslös, det alternativet finns ju inte.
Mamma skulle dock kolla upp om man får använda norska timmar till svensk A-kassa, för det kan ju va en hjälp på traven iallafall...
Ska ringa polarn i linköping o norrköping imorgon, så hoppas de är nått positiva iallafall.

Ändå tror jag att allt kommer kännas lättare med större lägenhet, mer garderober och framför allt mer ordning och slippa ha ett kök som folk vägrar städa.
(Andreas var heeelt chokad över vårat kök , och vägrade steka ägg i våran stekpanna och på spisen där de låg rester från minst 3 olika middagar. villket känns skönt för mig , då vet jag att de kommer vara fint i våran lägenhet i framtiden)
Så tror sommaren kommer bli lättare, jag har ändå klarat av de dystra vintermånaderna, så fram tills september känns bäst i hjärtat just nu.
Samtidigt som jag är rädd att ångra mig och känna att jag står i linkan o bara trampar igen. Och att gå tillbaka till ikea finns inte på min världskarta.
& detta beslut måste jag ta innan vi skriver kontraktet. 1 september eller 1 december? hjälp mig här!
Varför ska livet vara så svårt?


Har iallafall skypat med Sara nu och det var otroligt behövligt kännde jag! Ska fortsätta ikväll för nu kännde jag att vi mest hann prata om mig, men sofi kom förbi så får bli senare igen :)
skype är väl ändå bästa uppfinningen?


Andreas ringde dock under skypesamtalet, så ska ringa honom o se hur det går på tåget...
Ska ut på en promenad också... fundera fundera fundera.

Tack älskling, för tre underbara fantastiska dagar! mitt hjärta!


Vad fan skulle jag till norge o göra??